Detta blogginlägg är skrivet av Orsakullan.
Så glad över att Björn tog Lizzla över natten, men det betydde också att jag fick sova ensam i natt. Det hade inte funkat så klart att göra på något annat sätt med min migrän. Men det är ändå något speciellt att somna och vakna bredvid sin hund. Jag avskyr att sova ensam. Jag började tänka på den första natten…
Läs hela inlägget av Orsakullan här –> I sorg & saknad.
